Kultur & konst
Sju okända vrak hittade på botten av Runn – kan vara från Falu gruvas storhetstid
Sex meter under ytan i Dalarnas näst största sjö ligger sju båtar ingen visste om. De kan ha fraktat kopparn som finansierade den svenska stormakten.
Vetenskap
Sonden MMX har lyft från Japan. Om fem år ska den skicka hem tio gram från Mars måne Phobos – och kanske lösa gåtan om hur Mars fick sina månar.
Miljö
Efter tio år av minskning och en plats på rödlistan vänder det för älgen. Förklaringen: jägarna har medvetet skjutit färre, särskilt färre älgkor.
Hälsa
Njurarna kyldes till −150 grader och låg i frys i månader, en av dem i över ett år. Uppvärmda fick de tillbaka färgen och började producera urin. Än är det en preprint med skador kvar att lösa.
Miljö
Det började med två korallbitar som råkade välta mot varandra i ett akvarium. Nu visar Stanford-forskare att blekta koraller kan bli helt friska inom åtta veckor, bara genom kontakt med en genetiskt identisk granne.
Miljö
Plastbitarna som grävdes ner i skogen var fulla av hål stora som bakterier. Forskare i Konstanz har nu hittat enzymet som förklarar det, ett vidöppet 'Pac-Man-enzym' som sitter på bakteriens yta.
Kultur & konst
Bara huvudet är 1,6 meter högt. Hela statyn kan ha varit 8,5 meter. Utgrävningen i Nildeltat började med att en man hittade hieroglyfer framför sitt hus och ringde myndigheterna.
Miljö
Officiellt är 18,5 procent av jordens land skyddat. En ny studie i Nature räknar in det som saknas i statistiken och landar på nästan 27 procent, drygt tre procentenheter från FN-målet.
Kultur & konst
Skrovet är borta, men lasten ligger kvar på botten: drygt 30 krukor från Jordandalen, några med rester av innehållet kvar. Arkeologerna trodde först att de var några hundra år gamla.
Miljö
Brasiliens officiella årsmätning är klar: 3 335 kvadratkilometer regnskog försvann på ett år, 42 procent mindre än året innan. Det slår rekordet från 2012 med bred marginal.
Världen går framåt, vi bevisar det varje dag.
I ett sjunket palats i Alexandrias gamla hamn har arkeologer hittat en sigillring i brons med en bild av fyren på Pharos, ett av antikens sju underverk. Palatset kan ha rymt själva fyrens administration.
Ett skallfragment från en sydafrikansk grotta är omkring 200 000 år äldre än de vuxna Homo erectus-fossil som länge räknats som världens äldsta – och visar att våra förfäder var i kraftigt underläge mot en släkting.
ENN Group uppger att över 100 miljoner väte-bor-reaktioner per sekund skedde i dess fusionsanläggning. Bränslet är rikligt och reaktionen ger inga högenergetiska neutroner – men vägen till ett kraftverk är fortfarande lång.
Två forskarlag i Wien och Peking har oberoende av varandra fått de första kärnklockorna att fungera. Fysiker har drömt om dem i nästan 50 år – och på sikt kan de bli robustare än dagens bästa atomklockor.
Francis Halzen fick idén att använda en kubikkilometer is under Sydpolen som detektor. Nu belönas han med hela Nobelpriset i fysik för att ha fångat spökpartiklar från galaxer miljarder ljusår bort.
Många molekyler finns i en vänster- och en högerversion, och i läkemedel kan fel version vara farlig. Henri Kagan och Kenso Soai visade hur en reaktion kan välja sida – något bara livet självt klarat tidigare.
Bulgarien har på två år byggt ut batterilager från nästan noll till 5,4 GW — 22,8 procent av landets elkapacitet, mer än Kalifornien och Kina relativt sett.
WHO:s senaste globala hälsorapport visar att medellivslängden är tillbaka inom en tiondels år från rekordnivån innan pandemin — efter att ha fallit till 2012 års nivå under covid.
FDA har godkänt den första hjärtklaffen för barn som går att vidga i takt med att barnet växer — en ballongkateter räcker, ingen ny öppen hjärtoperation krävs.
Karl Deisseroth, Peter Hegemann och Georg Nagel får Nobelpriset i medicin för optogenetik — tekniken som styr nervceller med ljus och redan gett en blind man en del av synen tillbaka.
Kenyanske Sabastian Sawe blev den första människan att springa ett sanktionerat maraton under två timmar – och fick sällskap av två medtävlare under den gamla rekordtiden i samma lopp.
2025 års ozonhål över Antarktis var ett av de minsta sedan allvarlig uttunning först uppmättes 1992 — andra året i rad under snittet. WMO ser det som ett tydligt bevis på att Montrealprotokollet fungerar.